När nybörjare inom wicca – eller solitära wiccaner i allmänhet – skriver på något forum för att fråga om det finns några coven i närheten av den plats där de bor, eller kanske bara undrar om det bästa är att vara med i ett coven eller att utöva wicca på egen hand, så verkar frågan ofta bygga på en missuppfattning om vad ett coven egentligen är. Man tycks tro att det bara handlar om gemenskap, att ha någon att prata med och dela sina upplevelser med, att inte behöva vara ensam. Och om man inte har någon praktisk erfarenhet av covenmedlemskap är det nog inte så konstigt, särskilt som de flesta wiccaböcker ägnar ganska lite uppmärksamhet åt vad ett coven faktiskt är.
”Traditional Wicca” av Thorn Mooney kommer som en fin lösning på det här problemet. Som titeln antyder handlar den om en traditionell form av wicca, men det är inte en bok som beskriver de praktiska grunderna i religionen. I stället ger Mooney en ingående redogörelse för vad ett coven är och hur det fungerar, eftersom det är just genom coven som religionen traditionellt har utövats och spridits. Hon menar alltså inte att det är vare sig sämre att bättre att utöva wicca solitärt, men hon vill ge dem som funderar på hur de vill göra en chans att grunda sina beslut på faktiskt kunskap snarare än gissningar och fördomar.
Boken ger en grundlig genomgång av de element som Mooney anser kännetecknar ett traditionellt coven, som initiering, härstamning, hierarkier och utbildning. Hon förklarar tydligt varför dessa saker är viktiga, hur de fungerar och hur man kan tänka kring dem. Hon går sedan igenom hur man kan göra för att hitta ett coven (om man vill, förstås), vad man ska tänka på när man kontaktar ett, bästa sättet att faktiskt få gå med, och vad man kan förvänta sig som nybliven covenmedlem. Det hela är helt enkelt en tydlig och informativ handbok för den som är intresserad av att gå med i ett wiccacoven.
Enda problemet är väl egentligen att boken är skriven utifrån amerikanska förhållanden, där det så klart finns en betydligt större nyhednisk miljö, mycket fler wiccaner, och därmed också fler coven och andra sammanhang där man kan träffa likasinnade. En del av det som står i styckena om hur man hittar ett coven eller får kontakt med andra stämmer därför ganska dåligt med svenska förhållanden, där det bara finns ett fåtal coven och det är ont om öppna träffar. I Sverige är nog de bästa ställena att få kontakt med eventuella coven (och andra wiccaner i allmänhet) antingen forum som Wicca i Sverige eller olika pubmoot. En annan skillnad mellan amerikanska och svenska coven verkar också vara att man i Sverige brukar låta potentiella medlemmar vara med i en så kallad ”pratgrupp” i ett halvår eller så innan de eventuellt får gå med i själva covenet, snarare än det ”outer court” som beskrivs i boken.
Men annars har jag verkligen inga invändningar alls mot ”Traditional Wicca”. Mooneys syn på vad ett coven är – eller åtminstone kan vara, när det fungerar på bästa sätt – stämmer väldigt bra överens med min egen, som är grundad både i gardneriansk och svensk initiatorisk tradition. Och även om man inte själv är intresserad av att gå med i ett coven så är det här en bra bok att läsa för vilken wiccan som helst. Om man är solitär får man en värdefull insikt i vad ett coven faktiskt är, från insidan, och om man är covenwiccan får man kanske nya perspektiv och en tankeställare angående sin egen verksamhet. Det är förstås inte den första wiccabok man bör läsa, just eftersom den inte alls berör själva grunderna, men om man vill ha en lite djupare bild av vad wicca faktiskt kan vara, så kan jag verkligen rekommendera den!