 |
    |
Här kan du läsa svar på frågor från sidans besökare. Om du undrar över något och inte hittar svaret här på sidan, skicka gärna in en fråga själv via länken till vänster!
Vilka speciella begrepp finns det inom Wicca?
Det finns en hel massa begrepp inom Wicca som betecknar speciella företeelser inom religionen. De flesta förekommer i andra sammanhang också, kanske inom andra nyhedniska religioner, men kan ha en specifik betydelse inom just Wicca. Andra har en betydelse som gäller i andra sammanhang än endast den här religionen, men som ändå är centrala för vad Wicca handlar om. Många kommer ursprungligen från engelskan.
Några exempel är: coven, årshjulet, cirkel, åkallande, Drawing Down, athame, Samhain (och andra högtidsnamn), the Wiccan Rede, esbat, solitär, initiering, ritual. Det skulle ta alldeles för lång tid för mig att räkna upp och förklara alla, men om du letar runt lite här på Wicca.nu eller söker på andra ställen på nätet, så kan du säkert både hitta fler och få förklaringar på de begrepp jag räknat upp här.
Jag undrar hur Wicca ställer sig till kärlek och sex utanför äktenskapet? Lägger man in mycket moral eller är det ok för gifta att träffa andra? Och är det ok för en wiccan som är singel att träffa någon som är gift?
Det finns inga specifika regler för exakt hur man ska leva inom Wicca. Wiccansk etik bygger på rådet ”Om det ingen skadar, gör som du vill” (som du kan läsa mer om här), som varje wiccan själv måste tolka efter eget samvete. Det är alltså upp till varje enskild wiccan att avgöra om en viss handling, som exempelvis att ha ett förhållande med någon som är gift, innebär att hon skadar sig själv eller någon annan, och om hon/han är okej med att stå för konsekvenserna av sitt handlande.
I allmänhet betraktas sex som något positivt inom wicca, så länge alla inblandade personer samtycker och ingen behandlas illa. Sex ses som en naturlig del av livet, ett av de många sätt på vilka gudomarna kan visa sig i tillvaron. Det finns inget förbud mot sex innan äktenskapet, och inte heller något krav på att man måste vara gift för att kunna ha ett legitimt förhållande.
Om alla inblandade parter är okej med att en gift person träffar någon som är singel utanför äktenskapet finns det alltså inget inom Wicca som talar emot det. Om det hela däremot sker bakom ryggen på den gifta personens partner kan det kanske vara läge för singelwiccanen att fundera på om hon/han vill ta ansvar för de negativa effekterna av detta förhållande, med det wiccanska Rådet i bakhuvudet. Det handlar helt enkelt om att vara ärlig mot sig själv och försöka leva ett så hänsynsfullt liv som möjligt.
Jag har varit intresserad av Wicca ett tag nu. Jag har läst på sidan men har lite svårt att förstå. Men undrar om du kort draget kan ge några tips på hur man kommer igång inom Wicca?
Eftersom Wicca är en religion utan fasta regler, med en massa olika traditioner och inriktningar där religionen utövas på olika sätt, så kan det vara svårt att veta var man ska börja som nykomling. Jag tror det är viktigt att man tänker på att det krävs mycket tid, övning och erfarenhet innan man börjar känna sig säker i sitt utövande av religionen; som med allt annat i livet måste man vara beredd att anstränga sig om man vill lyckas. Man måste därför vara medveten om att allt inte kommer att funka helt perfekt från första början, och inte vara rädd för att göra fel. Det är också viktigt att vara öppen för nya intryck, och råd och tips från mer erfarna wiccaner.
Jag rekommenderar att du skaffar en bra bok om Wiccas grunder, med tydliga tips om hur du kan börja utföra högtids- och månritualer, meditera, etc. En bok kan ge en tydligare och mer strukturerad bild av religionen, med tydliga steg för att börja utöva den, i motsats till internet, där man lätt kan hoppa runt bland olika artiklar utan att få en klar bild av hur det hela egentligen hänger ihop. Om du kan hitta den är Principles of Wicca av Vivianne Crowley en riktigt bra nybörjarbok. Ifall du har svårt att läsa på engelska är det tyvärr ont om bra böcker på svenska, men det minst dåliga alternativet är Scott Cunninghams Wicca - vägledning för den självständiga utövaren.
Börja med att fira de åtta årshögtiderna, och fundera på hur de hänger ihop med årstidernas växlingar där du bor, med naturen, med ditt eget liv och med din omgivning. Gör det så enkelt du kan i början, och tänk på varför du utför de olika ritualhandlingarna, snarare än att bara göra saker för att någon annan sagt att det ska vara så. Du kan hitta en del tips om hur du bygger din egen ritual här. Ritualerna är själva grunden inom Wicca, det är vad vi gör för att kommunicera med gudomarna. Och en viktig grund för att kunna fokusera i ritualarbetet är att man kan kontrollera sitt medvetande genom meditation; du kan hitta gott om beskrivningar av hur man gör både i böcker och på nätet.
Fundera också på hur du kan göra Wicca till en aktiv och medveten del av ditt vardagsliv. Som wiccan försöker man leva efter rådet ”Om det ingen skadar, gör som du vill”. Vilka konsekvenser får det i din vardag? Försök visa hänsyn mot din omgivning, dina medmänniskor och mot naturen. Enkla steg att börja med är att källsortera, handla ekologiskt och undvika att köpa en massa onödiga prylar som har en negativ inverkan på miljön. Försök se det gudomliga i världen omkring dig, läs om Gudinnan och Guden, och fundera på hur de visar sig i tillvaron omkring dig.
Wicca utövades från början endast i grupp, och även om man inte kan hitta ett coven att gå med i är det lättare att ta till sig sina nya erfarenheter inom religionen om man kan diskutera dem med andra. Ifall du inte redan har likasinnade vänner som också är intresserade av Wicca kan webforum som Svenska Wicca vara ett sätt att prata med folk. Vill du träffa folk personligen är pubmoot ett bra sätt. Du hittar länkar till de träffar jag känner till i Sverige här.
Jag undrar hur ni ser på de ”onda” och de ”goda” för jag läste nämligen någonstans om att ni inte tror på gott och ont. Jag undrar var ni tror de ”onda” kommer ifrån? Och hur en ”god” människa ska leva?
Du har helt rätt i att man inom Wicca inte delar upp världen i ”gott” och ”ont”. Det finns en massa saker i världen som olika människor kan uppfatta som bra eller dåliga, positiva eller negativa, men det beror inte på någon sorts fristående godhet eller ondska, utan helt enkelt på att det är så världen fungerar. Saker föds och dör, byggs upp och förstörs. Förutsättningen för att nytt liv ska kunna skapas är att det gamla livet förr eller senare dör. Den wiccanska världsbilden bygger just på att både positivt och negativt är nödvändiga delar av världen och livet som helhet. Växlingarna mellan vinter och sommar, natt och dag, död och liv kopplas till ett samspel mellan Gudinnan och Guden, som får allt omkring oss att ständigt förändras i en evig cirkelgång.
Saker som naturkatastrofer upplevs förstås som otroligt negativa av oss människor. De kan också ses som en del av samspelet mellan gudarna, men det innebär inte att de utgör någon sorts straff för människans ”ondska”, eller att de är onda i sig. Människan är bara en liten del i en komplicerad helhet där allt liv och hela jorden ingår, och ibland får stora, naturliga processer negativa effekter för delar av denna helhet. Vi kan förstås fråga gudarna varför saker drabbar just oss eller andra människor, vi kan bli arga för att de låter fruktansvärda saker hända människor som inte gjort någon illa. Men som wiccan tror jag inte att dessa händelser bygger på avsiktlig illvilja eller ondska; de är helt enkelt en nödvändig del av naturens och världens destruktiva sida. Sorg är en nödvändig del av livet lika väl som glädje.
Som wiccan tror jag inte heller att det finns ”onda” människor. Visst finns det massor av personer som utför fruktansvärda handlingar, och som absolut kan uppfattas som odelat illvilliga eller ”onda”. Men jag tror inte att detta beteende beror på en utomstående kraft som kan kallas ”ondska”, och som gör att vi på något vis kan avskilja dessa personer från andra ”godare” människor och se dem som mindre mänskliga än oss andra. I stället tror jag att destruktiva handlingar och tankar är en oundviklig del av den mänskliga naturen. Av olika anledningar har vissa av oss en starkare tendens att ge efter för denna destruktivitet än andra. Det kan bero på en massa olika saker, från barndomsupplevelser till sociala situationer, en medfödd obalans i hjärnans signalsystem, en oförmåga att sätta sig in i andra människors lidande, en överdrivet egoistisk personlighet, osv. Jag menar inte att de här sakerna utgör någon sorts ursäkt för att bete sig illa mot omvärlden, men som wiccan väljer jag att leta efter orsaker som på ett logiskt sätt hänger ihop med resten av världen, snarare än att skylla på någon sorts obestämd ”ondska”.
Wicca är en religion som bygger på personligt ansvar. Det närmaste vi har en regel är det wiccanska Rådet: ”Om det ingen skadar, gör som du vill”, ett etiskt råd som det är upp till var och en att följa efter eget samvete. Wiccaner tror i allmänhet på reinkarnation, även om åsikterna kan skilja sig åt vad gäller exakt hur återfödelsen går till, och många tror att nästa liv avgörs av vad man gör i det här livet. Men det handlar inte heller här om någon sorts straff-eller-belöning för om man levt ett ”gott” eller ”ont” liv eller ej, utan snarare om en personlig utveckling där man i varje liv förväntas lära sig vissa saker för att kunna gå vidare på återfödelsens väg. Det finns inte heller någon entydig definition av vad en ”god” människa är. Var och en måste själv fundera på vad det innebär att leva ett bra liv. För vissa innebär det att hitta njutbara upplevelser och leva så lyckligt som möjligt den vägen; andra finner tillfredsställelse genom att hjälpa sina medmänniskor eller kämpa mot miljöförstöring, till exempel. Ur ett wiccanskt perspektiv är det viktiga att man försöker undvika att skada sig själv, andra människor, djur, växter eller sin omvärld, så gott det nu går. (Läs gärna mer om wiccansk etik här.) Att leva ett bra liv, ur ett wiccanskt perspektiv, bygger alltså på att man tar personligt ansvar för sina handlingar, och visar hänsyn mot sin omvärld.
Jag skriver ett arbete om Wicca, och undrar hur människosynen ser ut?
Den allmänna uppfattningen inom Wicca är att alla människor är lika mycket värda. När man vänder sig till Gudinnan och Guden betraktas dessa som lika viktiga för hur världen fungerar, och denna jämlikhet återspeglas även i synen på kvinnor och män i religionen. Man anser inte heller att Wiccaner är bättre än andra människor; vi tror inte att vår religion är den enda rätta, eller att vi har tillgång till någon sorts ”sann” bild av världen. Det finns ingen ambition inom Wicca att alla människor ska bli wiccaner, och vi försöker därför inte värva folk. Vi inser att alla måste hitta sin egen väg och därmed också hitta den religion som fungerar bäst för dem. För vissa är det Wicca, för andra är det exempelvis Kristendom, Buddhism eller Vodou.
Wicca är en religion som bygger på personligt ansvar, där man anser att det är upp till varje enskild individ att ta ansvar för sitt eget liv utan att skylla på andra. Alla anses ha möjligheten att skapa en direkt, personlig koppling till det Gudomliga, och att göra det mesta möjliga av sitt liv, samtidigt som man förstås måste vara medveten om att olika människor har olika förutsättningar, och kan påverkas både positivt och negativt av exempelvis sociala eller politiska faktorer.
Hej, jag skulle vilja ha lite hjälp med ett skolarbete om Wicca. :) Kan du beskriva er relation till samhället? Vilka problem kan uppstå i vardagen för en individ som är med i Wicca?
Du kan läsa om Wicca i förhållande till samhället under fråga 64 och fråga 50 här på sidan.
Wicca är en religion som i stor mån kan anpassas efter varje utövares behov, och det finns inga regler som man absolut måste följa. Var och en har ansvar för sitt eget liv och sitt eget religiösa utövande, och det är därför ganska lätt att som wiccan anpassa sig till olika situationer som kan uppstå i vardagen. Jag skulle därför gissa att de vardagsproblem som kan uppstå för en wiccan är i stort sett desamma som man kan tänka sig uppstår för vilken annan människa som helst.
Hur framställs rörelsen i olika media, eller finns den inte alls representerad i media? Varför, i så fall?
Wicca förekommer ganska sällan i svenska media. Jag gissar att det beror på att det fortfarande är en väldigt liten religion i vårt land. De fåtal gånger svenska media tar upp Wicca handlar det oftast om artiklar eller inslag med anknytning till en högtid som uppfattas som kopplad till häxkonst, som exempelvis Halloween eller påsk. Det kan då röra sig om en intervju med någon wiccan, som får försöka förklara vad hon tror på, att häxor inte ser ut som i sagorna, och att wiccaner egentligen är som de flesta andra. Dessa artiklar brukar oftast vara ganska positiva, men de framställer också Wicca som något lite konstigt och avvikande.
I länder där Wicca är en mer utbredd religion, som England eller USA, är det också vanligare med artiklar eller tv-program om religionen. Exakt hur den framställs kan variera ganska mycket, från uppriktiga försök att skildra vad man verkligen gör och tror på, till skildringar som handlar mer om att framställa Wicca som något konstigt eller chockerande. Det finns gott om exempel på nätet, om man vill få en tydligare bild av hur religionen kan representeras i media.
Hur bli man medlem i Wicca? Hur många anhängare finns det i Sverige? Och var i Sverige är de etablerade?
Wicca är inte en enda förening eller församling som man kan bli medlem i. Det finns ingen central organisation att ansluta sig till. I stället består religionen av en massa olika inriktningar och traditioner, där varje grupp eller individ själv bestämmer hur de vill utöva sin religion. Grupperna, som kallas coven, kan vara uppbyggda på olika sätt, men generellt kan man säga att inget seriöst coven tar in medlemmar under 18 år.
Om man vill bli medlem i ett coven brukar man först träffa någon ur gruppen för att ta reda på om man skulle passa in med de andra medlemmarna, och om just den inriktning av Wicca som det aktuella covenet utövar känns rätt. Sedan brukar de tilltänkta nya medlemmarna träffas i grupp tillsammans med en covenmedlem ett antal gånger under ett halvår, för att gå igenom grunderna i religionen och verkligen känna efter att man fungerar tillsammans. Om båda parter efter denna period fortfarande är positiva brukar man tas upp i covenet för en prövoperiod på ett år, och därefter kan man initieras och bli en fullvärdig medlem i gruppen.
Många wiccaner väljer också att utöva religionen på egen hand, som solitärer, antingen för att de inte kan hitta någon grupp eller för att de föredrar att vara ensamma. Det är då upp till var och en när man själv känner sig redo att kalla sig wiccan. Personligen tycker jag att man ska ta reda på så mycket man kan om Wicca, och sedan prova på att utöva religionen på allvar i åtminstone ett år, innan man gör en så kallad dedikeringsritual och börjar kalla sig wiccan. På så sätt kan man först ta reda på om Wicca är något man verkligen vill ägna sig åt fullt ut, och inte bara ett tillfälligt intresse.
Det finns ganska få etablerade coven i Sverige i dagsläget, och de flesta finns i större städer. Här kan du hitta en lista över de svenska coven jag känner till, som vill vara öppna med att de finns. Du kan läsa lite mer om vad man kan göra om man vill bli wiccan här.
Jag har precis kommit på det här namnet och religionen Wicca och undrar om det delvis skulle vara något för mig. Min syn på saker:
- Jag tror på reinkarnation.
- Jag tror att det finns andar.
- Jag tror på medium (alltså det ingår ju i tron på andar).
- Jag har en respekt för naturen.
- Jag tycker om den sköna känslan av alla årstider , hur vädret är påverkar mig mycket och jag tycker att det är väldigt vackert.
- Jag tror på healing. Min pojkvän kan konsten och min syster utför också healing.
- Jag söker ro i mig själv och vill skapa skydd, kreativitet, välmående och tröst i mig själv.
Kort sagt jag vill ägna mig åt något som gör att jag mår bra i själen. Att göra så att jag själv mår bra är ju mitt ansvar men jag känner en avsaknad av någon andlighet att utöva.
De saker du räknar upp här fungerar i och för sig bra i ett wiccanskt utövande, men ingen av dem är specifik för just Wicca. De flesta wiccaner tror på reinkarnation i någon form, man brukar förhålla sig till någon sorts andlig verklighet, naturen spelar en viktig roll och healing kan vara en del av den magi man utövar som wiccan. Men samtidigt finns det många andra religioner och andliga inriktningar där din syn på världen skulle passa in, som till exempel andra nyhedniska religioner eller någon variant av New Age. De grundläggande delar som gör Wicca till just Wicca är, som jag ser det:
- Wiccaner vänder sig till det Gudomliga i form av Gudinnan och Guden, och ofta även andra, namngivna gudinnor och gudar. Gudomarna betraktas som immanenta i den fysiska världen, och deras samspel visar sig i naturens skiftningar.
- Man upplever en kontakt med gudomarna och deltar i årstidernas växlingar genom att i ritualer fira de åtta årshögtiderna, och vänder sig till Gudinnan under månhögtiderna, framför allt fullmånen.
- Wiccaner tror på återfödelse i någon form, men anser oftast att meningen med livet är att leva det liv vi lever just nu så tillfredsställande som möjligt, inte att ”samla poäng” inför kommande liv.
- Man försöker leva efter ”The Wiccan Rede”; ”Om det ingen skadar, gör som du vill”, ett råd som bygger på personligt ansvar, som måste tolkas av varje enskild wiccan, och som inte är en bokstavlig lag.
De flesta wiccaner utövar dessutom magi i någon form, och man brukar utföra sina ritualer enligt en viss struktur. Du kan läsa mer om Wiccas grunder här.
Om du känner att ovanstående punkter är något du kan ställa upp på är det möjligt att Wicca är helt rätt religion för dig. Utöver dessa delar kan man som wiccan förstås också tro på en massa andra saker, som olika former av spådom, medialitet, naturväsen, osv. Men dessa saker är inte grundläggande inom religionen, och om du inte känner dig bekväm med de grunder jag räknat upp ovan är det kanske bättre om du letar upp någon annan inriktning där du kan få utlopp för din längtan efter ett andligt utövande. Om du läser vidare om Wiccas olika aspekter här på Wicca.nu kommer du förhoppningsvis att få en tydligare bild av religionen som helhet, så du kan bestämma dig för om det är rätt väg för dig.
Hej måste bara säga först, gud vilken bra sida för nybörjare. Jag är 11 år snart 12 år, jag vet att det är ungt men så är det. Det började för 3 veckor sedan när jag och min familj kollade på en gammal tv serie "Förhäxad". (Dom är häxor om du inte sett det). Sen gick jag ut på datorn och kollade på lite hemsidor om Wicca. Jag kände direkt att det var något för mig. Jag har börjat studera häxkonst. Jag vet att jag är väldigt ung men jag ska i alla fall börja läsa om det och lära mig saker. Jag tror på gud men också gudinnor. Men bara en fråga, kommer man att få kraft och se annorlunda ut? Men så du inte misstolkar mig för att vara oseriös, för att jag frågade om kraft. För det är bara något jag undrar över? En sak till, hur är det här med att berätta? Får man berätta att man studerar häxkonst eller om man skulle bli wiccan?
Roligt att du gillar sidan!
För det första vill jag poängtera att tv-serier som ”Förhäxad” har väldigt lite med Wicca att göra. De använder en del ord och saker som förekommer inom Wicca, men i verkligheten är Wicca en religion för ganska vanliga människor, och den magiska kraft vi använder oss av liknar inte alls de specialeffekter man ser på tv. Genom att öva tålmodigt kan man som wiccan lära sig att använda de krafter som finns i jorden, solen, naturen och i oss själva, men det handlar om att sakta bygga upp en skicklighet snarare än att plötsligt bara ”få kraft”. Här kan du läsa lite mer om magi. Och enda anledningen att se annorlunda ut är väl om man själv väljer att börja klä sig annorlunda. Wiccaner ser oftast ut som de flesta andra människor.
När du säger att du tror på gud antar jag att du menar den kristna guden, och jag vill i så fall göra klart att de gudar man vänder sig till inom Wicca inte är desamma som denne gud. Du kan läsa mer om Gudinnor och Gudar här.
Det är helt upp till dig själv vem du vill berätta för att du kallar dig häxa eller wiccan (det är inte heller samma sak). Det kan ingen annan bestämma åt dig. Men just eftersom du är så ung tycker jag gott att du kan vänta med att börja kalla dig wiccan tills du är absolut säker på att det är något du vill ägna dig åt på allvar. Om det verkligen är något du kommer att fortsätta med har du all tid i världen på dig. Ta reda på så mycket du kan innan du bestämmer dig för om Wicca verkligen känns rätt för dig. Traditionellt sett tar wiccanska coven (grupper) inte in medlemmar som är under 18 år, bland annat för att Wicca är en religion som bygger mycket på eget ansvar och erfarenhet. Men om du verkligen känner att det här är något du vill utforska närmare finns det förstås inget som hindrar att du gör så mycket du kan på egen hand. Förhoppningsvis kan Wicca.nu vara ett bra ställe att börja lära sig grunderna.
Hej, jag undrar lite saker om Wicca. Min mamma är mycket inne för det mediala och det är jag med, men jag vill veta om jag är delvis häxa för både jag och mamma tror att vi är det. Jag kan till exempel förutse saker ibland. Men det är inga storsaker. Men om jag har det i mig så skulle jag vilja utöva det. Hur gör jag det?
För det första är det inte samma sak att vara häxa och att vara wiccan. Vissa wiccaner kallar sig häxor, men det finns många som inte gör det. Och det finns massor av häxor som inte har något alls med Wicca att göra. Du kan läsa mer om skillnaden mellan Wicca och häxkonst här.
Jag tror att alla har med sig det vi kan kalla magisk kraft i någon mån; det är som med det mesta i livet, något som var och en naturligt är mer eller mindre bra på. Hos vissa personer kan det visa sig som en förmåga att förutse saker eller liknande. Och som med alla andra färdigheter är det något som kräver övning för att man ska bli skicklig och kunna använda dessa krafter enligt sin egen vilja.
Jag tror alltså inte att man föds som häxa eller wiccan. Det är något som alla kan bli, bara de lägger ner den tid och ansträngning som krävs, även om vissa kan bli skickligare än andra, och delvis då beroende på medfödd talang. Om du bara vill utforska din mediala förmåga är Wicca förmodligen inte rätt väg, eftersom det är en religion som handlar om mycket mer än att bara använda en viss förmåga. Men det finns absolut en plats för spådom och liknande inom Wicca tillsammans med det religiösa utövandet, så om du känner dig dragen även till dessa delar kan den här religionen också vara ett bra sätt att lära känna förmågor som medialitet. Du kan läsa lite mer om Wicca här, för att ta reda på om det är en religion som skulle passa dig.
Eftersom du fortfarande är ganska ung tycker jag att du ska ta god tid på dig, och försöka ha tålamod med att sådana här saker kan ta lång tid att lära sig. Särskilt när det gäller medialitet och förmågan att förutse saker tror jag dessutom det är viktigt att vara ganska skeptisk till det man ser, och inte låta sitt liv styras alltför mycket av de här förutsägelserna. När man får en bild av vad som kommer att hända i framtiden är det viktigt att vara medveten om att det inte är den enda möjliga framtiden, att det handlar om en trolig utveckling med tanke på hur situationen ser ut just i stunden, och att vi alltid har möjlighet att påverka vår egen framtid.
Jag gör ett skolarbete och undrar, hur ser Wiccas relation ut till samhället i Sverige och samhället i övriga världen?
Wiccaner i allmänhet ser religion mest som en privatsak, som varken bör tvingas på andra genom mission eller blandas ihop med officiella samhällsfunktioner. Den wiccanska världsåskådningen stämmer i stort sett överens både med det svenska rätts- och samhällssystemet och med en vetenskaplig syn på hur världen fungerar, så konflikter i stil med de som kan finnas för vissa kristna församlingar existerar inte. Eftersom Wicca är en religion de flesta valt själva i någotsånär vuxen ålder är wiccaner i allmänhet väl integrerade i samhället, och det är svårt att peka på några direkta kulturkrockar. Det finns i och för sig en del samhällsfunktioner som är dåligt avpassade för en wiccansk livsstil, som exempelvis bristen på icke-kristna begravningsplatser i Sverige och systemet för vigselförrättande. Men det handlar då om mindre problem som man arbetar för att göra något åt genom organisationer som Pagan Federation, även om det inte är helt lätt eftersom nyhedendom i allmänhet fortfarande utgör en väldigt liten intressegrupp i Sverige.
Det grundläggande råd som wiccaner bygger sin personliga etik på är ”Om det inte skadar någon, gör som du vill”, och det sammanfattar inställningen till samhället i övrigt ganska bra. Wiccaner försöker leva som de själva vill utan att påverka andra mot deras vilja. De drar sig inte undan från samhället, men brukar alltså heller inte direkt skylta med sin religion. Många är dessutom miljömedvetna, vilket givetvis också påverkar hur de förhåller sig till omgivningen.
I ett land som USA, där det både finns fler wiccaner och där den kristna religionen har ett större inflytande i vissa stater, förekommer både konflikter och politisk aktivism i större utsträckning. Vad gäller fördomar kan det då handla om att wiccaner förlorar jobbet eller blir avstängda från skolan på grund av sin tro, men även detta är ganska ovanligt. I och med religionens naturkoppling är det vanligare med miljöorganisationer med nyhednisk bakgrund i exempelvis USA, och det finns också mer uttalat feministiska grupper. Wicca och religionens mer gudinneinriktade aspekter spelade en viss roll under kvinnorörelsens framväxt i USA på 1960-70-talet. Du kan läsa lite mer om det under Wiccas historia.
Hej jag har tre frågor.
1. När man har blivit wiccan, får man några krafter?
2. Kan man ha ett häxnamn?
3. Om man fortfarande är barn eller tonåring visst spelar det ingen roll om man vill bli wiccan? Kan man bli det ändå? Jag har studerat häxkonst i en vecka men jag har lärt mig mycket.
För det första, att vara wiccan och att vara häxa är inte samma sak, även om man kan vara både och. Läs gärna mer om skillnaden mellan Wicca och häxkonst här.
1. Som wiccan använder man sig i sitt rituella/magiska utövande av kraft som framför allt hämtas från jorden, naturen, solen och annat som finns runtomkring oss, men även sin egen personliga kraft. Allt detta är sammankopplat, och är inte något som man automatiskt ”får” bara för att man kallar sig wiccan, utan något som man själv måste lära sig att ta kontakt med och använda. Som med allt annat krävs det tålamod och tid för att lära sig det här.
2. Många brukar använda olika namn till olika syften. Man har kanske ett ”magiskt namn” som man endast använder i ritualer och som ingen annan än de man samarbetar rituellt med känner till, och ett annat namn som man använder när man pratar med andra wiccaner på internetforum och liknande. Hur man väljer namn varierar också. Somliga väljer helt enkelt ett namn de tycker passar, medan andra får sina namn genom exempelvis drömmar, meditation eller trumresor.
3. Wicca är en religion som traditionellt utövas i coven, slutna grupper som inte tar in medlemmar under 18 år. En anledning till detta är att man, för att kunna utöva religionen på allvar, behöver ett visst mått av stabilitet och erfarenhet i sitt liv. Som tonåring genomgår man massor av dramatiska förändringar och kan ha ganska fullt upp bara med att bli vuxen, och eftersom Wicca är en religion som kräver tid och engagemang kan det vara svårt att lägga ner den tid som krävs.
Det är klart att man kan börja studera och utöva Wicca redan som barn eller tonåring, men jag tycker personligen att man i så fall ska lägga ordentligt med tid på det, och verkligen vara säker på att det är något man vill ägna sig åt på allvar innan man kallar sig wiccan. Dels handlar det om att läsa på så mycket som möjligt om religionen, och verkligen känna till grunderna. Men ännu viktigare är att faktiskt utöva Wicca, att utföra ritualer, fira års- och månhögtiderna lära sig att kommunicera med gudomarna. Innan man börjar kalla sig wiccan tycker jag alltså det är rimligt att man först lär sig grunderna ordentligt och sedan lever som wiccan på allvar under minst ett år. På så sätt får man en tydlig bild av vad det egentligen innebär innan man bestämmer sig. Om du verkligen vill ägna dig åt Wicca på allvar är det ingen brådska, du har hela livet på dig.
Hej. Undrar vad Faery-wicca är? Har inte kunnat hitta någon information om det på nätet.
Det finns många olika inriktningar som går under beteckningen ”Faery” eller liknande stavningar, som ”Fairy” eller ”Feri”. En del är tydligt etablerade traditioner som också finns beskrivna i bokform, medan det i andra fall handlar om mer eller mindre enskilda grupper eller individer som i sitt utövande vänder sig till naturväsen som älvor, gnomer, feer, nymfer etc, ofta med keltisk mytologi som grund.
Till de mer etablerade inriktningarna hör Feri-traditionen, som grundades av Cora och Victor Anderson, bygger mycket på extatisk kontakt med osynliga aspekter av vår tillvaro, och på en djup vördnad för naturen. Du kan läsa lite mer om den här. En annan är den inriktning av Faery Wicca som startades av Kisma Stepanic, som hävdar att hennes tradition grundas i ett keltiskt arv från förkristen tid. Med tanke på att den typen av historiska påståenden till stora delar är motbevisade, så måste jag säga att jag känner mig rätt tveksam till hennes inriktning.
”Faery” är som sagt ofta snarast en paraplybeteckning på en mängd olika inriktningar där man vänder sig till olika former av naturväsen. Ett sätt att utforska faeryinriktad Wicca utan att ansluta sig till mer etablerade traditioner kan vara att utgå från en mer allmän form av Wicca, gärna med keltisk inriktning, och sedan själv söka sig vidare mot en mytvärld som innefattar dessa naturväsen via böcker om mytologi och folktro. En bra bok att utgå från i detta är Celtic Wicca av Jane Raeburn, som på ett jordnära och praktiskt sätt beskriver hur man kan väva in den keltiska gudavärlden i sitt utövande som Wiccan. En annan bra bok, inriktad på att lära känna ett antal keltiska gudinnor bättre, är Ladies of the Lake av Caitlin Matthews, som även hon är en trovärdig författare.
En tredje pålitlig författare som skrivit om Faerytraditioner är Orion Foxwood, med böckerna The Faery Teachings och Tree of Enchantment. Jag har inte läst dem själv, men de verkar vettiga.
Jag har läst flera böcker och hemsidor om Wicca och jag tror att det är rätt religion för mig, men jag har väldigt svårt att föreställa mig personer, så jag föreställer mig istället stora krafter som gudar och gudinnor. Och jag tycker att Wicca verkar välkomna den tankegången bra, men det finns vissa saker inom Wicca som jag inte är säker på att jag tror på. Min fråga är om man kan plocka ut saker från Wicca och lämna kvar andra saker och fortfarande kalla sig wiccan.
Min familj är kristen, men jag tror inte på Gud, Jesus eller andra händelser i den kristna religionen, men jag tror på att gudar/gudinnor kan skänka kraft och mod. Jag är väldigt ung (14 år) och jag förstår att det kräver mycket tänkande och mognad tills man är redo för att kalla sig wiccan, men frågan är om man kan blanda.
Jag skulle nog säga att det finns väldigt många saker inom Wicca som det är upp till var och en exakt hur man tror på, och också en hel del som man kan välja att ha med eller inte beroende på hur man själv vill utöva religionen. De grunder som jag tycker är nödvändiga för att det fortfarande ska finnas en poäng med att kalla det man gör för Wicca kan du läsa om här. Man behöver inte se Gudinnan, Guden eller andra gudomar som fristående personligheter, det funkar att betrakta dem som mer opersonliga krafter också. Och det går att vända sig till dem på många olika sätt. Det viktiga är att de på något vis finns med i utövandet.
Som jag ser det kan man alltså inte plocka in eller ta bort vilka bitar som helst; ingen annan har rätt att bestämma om du får kalla dig wiccan eller inte, men beteckningen blir ganska meningslös om den inte alls liknar något som andra wiccaner sysslar med. Och vad gäller Kristendomen så tycker jag själv att det finns så mycket i den religionen som krockar med grunderna inom Wicca, att det vore en dålig idé att försöka blanda element från de båda religionerna.
Eftersom du är så ung, som du själv säger, så tycker jag inte heller att du behöver ha särskilt bråttom att bestämma dig för vad du vill kalla dig. Fortsätt att utforska och läsa om både Wicca och andra religioner, och ta ordentligt med tid på dig för att verkligen få reda på var du känner dig mest hemma. Du har hela livet på dig att vara wiccan, om det nu blir den inriktningen du till sist bestämmer dig för, och om du tar det här valet på allvar förstår du säkert också att det blir mer värt om du verkligen tänker igenom det först.
Min fråga gäller pentagrammet. Som jag har uppfattat det så använder man en platta med ett pentagram inristat när man gör en ritual. Då undrar jag som man kan göra den själv, med t.ex. ståltråd, som man kan vira in rökelser i för att underlätta vid användning och som man sedan lägger på en plan yta och ställer redskapen på?
Men det är också så för att jag siktar på att göra alla redskap själv. Men sen tänker jag att det kan vara farligt, att man skapar glipor i cirkeln och så.
Att tillverka sina magiska redskap själv bör inte medföra några problem rent magiskt eller kraftmässigt; det spelar ingen roll ifall du exempelvis köper en färdig bägare eller drejar en själv. Om det skulle bli ”glipor” i cirkeln beror det snarare på att man inte är tillräckligt noggrann när man kastar den än på brister hos redskapen. Redskapen är i slutändan alltid just bara redskap för din egen kraft. Det enda jag direkt skulle avråda från är väl att använda redskap som varit med om obehagliga händelser som kan ha satt spår i dem (om man nu tror att detta kan hända), exempelvis att använda en bajonett som använts i krig som athame.
Vad gäller din fråga om pentagrammet så tror jag att du har missuppfattat redskapet en aning. Pentagrammet är ett redskap som representerar elementet Jord i ritualen. Det ligger i och för sig på altaret, men det utgör inte altaret. Man ställer alltså inte alla de andra redskapen på pentagrammet. Pentagrammet kan användas för att rena föremål, som man då lägger ovanpå det, och kan också användas för att samla upp överflödig kraft under ritualen. Det är vanligtvis ett par decimeter i diameter. Jag skulle inte rekommendera att du använder ditt pentagram som rökelsehållare, eftersom rökelsen/kolet är ett eget redskap som står för elementen Luft och Eld, och därför inte bör blandas ihop med det Jordbundna pentagrammet.
Läs gärna mer om redskapen här.
Hej, jag är en nyfiken tonåring som har varit väldigt fascinerad av Wicca och ”magin” inom dess tro men jag har aldrig riktigt förstått mig på redskapen i ritualerna och vad de används till och vad man ska göra med dem.
Man kan säga att redskapen används för att koncentrera och rikta magisk kraft på olika sätt i ritualen. En ritual innehåller oftast ett antal mer eller mindre fasta punkter, som cirkelkastande, renande, åkallanden etc. Dessa handlingar kan i och för sig genomföras helt utan redskap, men redskapen hjälper till att fokusera på just den handling man vill genomföra, och fungerar också som en signal till det undermedvetna om vad man vill ska hända, eftersom man använt samma redskap för att genomföra samma handling så många gånger tidigare. Somliga anser att redskapen med tiden laddas med magisk kraft från de handlingar de används till, och att det också därför blir lättare att utföra en magisk handling med ett visst redskap ju längre man använt det.
Det är svårt att ge en utförlig förklaring av exakt hur man använder redskapen så här i korthet, men om du läser artiklarna under rubriken Ritualer så hoppas jag att det klarnar lite.
Många antyder att Wicca är en kvinnorörelse, är den det? Och varför är de flesta anhängarna kvinnor?
Wicca är i första hand en religion, inte en politisk rörelse. Däremot har Wicca historiskt spelat en viss roll inom den feministiska rörelsen, som i sin tur också påverkat Wicca så att religionen i allmänhet blivit mer feministiskt inriktad än den var från början.
När Wicca kom till USA runt mitten av 1960-talet kom många nya traditioner att utvecklas i samverkan med just den framväxande kvinnorörelsen där. Många feminister såg häxan som en kraftfull symbol i kampen mot ett patriarkalt förtryck, och de teorier om Wiccas ursprung som gudinneinriktad häxreligion, som numera i allmänhet anses felaktiga, upptogs ganska okritiskt. För en stor del av denna rörelse handlade det inte i första hand om religionsutövande, utan mer om häxan som positiv självbild, som fri kvinna. Wicca erbjöd dessutom en möjlighet för kvinnor att finna en jämlik gudsbild, en kvinnlig representation av det Gudomliga i motsats till den patriarkala bild av gudomlighet som så länge framstått som det enda alternativet i västvärlden. En framträdande gestalt inom feministisk Wicca var Z Budapest, som skapade en dianisk tradition som endast vände sig till Gudinnan och endast inkluderade kvinnor. Du kan läsa lite mer om Wiccas historia här.
Generellt kan man anta att de feministiska strömningarna bidrog till att Wicca som helhet blev mer jämlikt, och på längre sikt fick ett sundare förhållningssätt till de annars bitvis ganska stereotypa könsrollerna. En grundläggande aspekt inom Wicca är synen på kvinnor och män som jämställda och lika mycket värda. Det Gudomliga betraktas som uppdelat i Gudinnan och Guden (och dessutom oftast en mängd namngivna gudinnor och gudar), två lika viktiga krafter vars samspel bygger upp världen och skapar nytt liv. Detta återspeglas i gruppstrukturen, där varje coven leds av en översteprästinna och en överstepräst, som har lika viktiga roller i gruppen. Jag skulle säga att Wicca som helhet är en feministisk religion, just på grund av strävan efter jämställdhet. Detta bidrar också till att kvinnor kan känna en dragning till Wicca.
Det finns som sagt även mer uttalat feministiska traditioner, grupper och enskilda wiccaner, som i första hand vänder sig enbart till Gudinnan. dessa fall ser man ofta en betoning av Gudinnan över Guden som nödvändig, eftersom vår kultur under en sådan lång tid har varit ensidigt inriktad på en patriarkal, kristen gud.
En anledning till att en större andel wiccaner är kvinnor, åtminstone bland de yngre utövarna, är nog just att Wicca är en religion där kvinnliga gudinnor är lika viktiga som manliga gudar, och ibland till och med ses som viktigare. Det kan nog också vara lättare för ockult/magiskt intresserade kvinnor att identifiera sig med den häxroll som traditionellt brukar förknippas med Wicca, medan män då kanske snarare dras till exempelvis ceremonialmagiska inriktningar, asatro eller druidism. Enligt min erfarenhet jämnar dock könsfördelningen ut sig mer när man tittar på äldre och mer erfarna utövare. På samma sätt som feminismen egentligen handlar om att uppnå jämlikhet mellan kvinnor och män snarare än att endast betona kvinnors rättigheter, har Wicca lika mycket utrymme för män som för kvinnor, och utgör en fungerande struktur där personer av båda könen kan samarbeta på lika villkor. Detta återspeglas också i könsfördelningen bland folk som valt att leva med religionen på allvar och på längre sikt.
Har jag uppfattat rätt? Wicca är en religion som har ett väldigt stort område. De tror inte att det finns något gott eller ont, eller att det finns en god gud eller en djävul, så som himmel eller helvete. De tycker att alla är lika mycket värda, att båda könen är jämlika. Om man är med i Wicca så ska man ta ansvar för sig själv och sina handlingar, man ska inte skylla ifrån sig på någon annan. De kan leva som de vill i stort sett bara ingen skada sker. Wicca har åtta högtider. Högtiderna är efter solen och alla årstider: Samhain, Midvinter, Imbolc, Vårdagjämning, Beltane, Midsommar, Lughnasadh och Höstdagjämning.
Men det som gör Wicca speciell är att de tror på magi. De använder magi i olika syften men som ofta hänger ihop. Det finns inga perfekta ord som kan beskriva vad magi innebär, men oftast säger man att det är konsten att påverka verkligheten med hjälp av vilja och genom icke-ordinära metoder. Huvudsaken med magi handlar om att kunna kommunicera med det Gudomliga.
Det mesta av vad du skriver stämmer. Wicca är en väldigt bred och mångsidig religion, så det kan vara svårt att få ihop en beskrivning som stämmer in på alla wiccaner, men generellt tycker jag du har förstått det hela rätt. En viktig poäng som jag tycker du har missat är de gudomar vi tror på, främst Gudinnan och Guden, men också alla namngivna gudar från olika panteon som gör Wicca till en polyteistisk religion. Det kan också vara värt att nämna att wiccaner brukar tro på återfödelse.
Jag skulle inte säga att det som gör Wicca speciellt är att man tror på magi; det finns massor av olika religioner och esoteriska inriktningar som tror på och utövar magi. Det som gör Wicca speciellt är snarare kombinationen av våra gudomar, årshögtiderna, inställningen till naturen och hur vi utövar magi. Din definition av magi är träffande och tydlig, men det sista påståendet kan inte sägas gälla för magi i allmänhet. Inom just Wicca brukar huvudsyftet med magi vara att kommunicera med det Gudomliga, men inom många andra hedniska eller ockulta inriktningar utövar man magi med helt andra syften.
Jag var väldigt aktiv för ca 10 år sedan inom Wicca (ensam dock). Men har nu tappat helt och hållet och saknar det. Dessvärre är jag en väldigt aktiv människa och har svårt att finna tiden som det dock krävs att få tillbaka all kunskap. Har du några tips och råd hur jag ska bära mig åt för att återfinna mitt Wicca-jag?
Som jag ser det finns det två viktiga faktorer för att uppehålla en Wicca-aktiv tillvaro: vardagliga påminnelser och regelbunden ritualpraktik.
Ett sätt att känna sig mer aktiv som wiccan är att väva in det wiccanska perspektivet i vardagslivet exempelvis genom att tänka på de val man gör när man handlar ekologiskt, genom att känna Gudinnans livskraft när man går genom en park eller liknande. Poängen här är helt enkelt att hålla den religiösa synvinkeln i bakhuvudet i vardagslivet så mycket som möjligt. Det handlar både om att låta detta synsätt ha en aktiv inverkan på vad man gör, och att se de religiösa aspekterna av vardagshandlingar i allmänhet. Att handla ekologiskt eller promenera i skogen är saker man skulle kunna göra lika bra utan minsta koppling till Wicca, men genom att medvetet koppla dem till en Wiccansk kontext kan man skapa en starkare känsla av aktiv wiccansk medvetenhet.
För en mer djupgående upplevelse tror jag det är ännu viktigare att hålla fast vid den tydliga struktur som års- och månhögtiderna utgör. Jag ser högtiderna som en av de grundläggande beståndsdelar som gör Wicca till just Wicca, och det är genom att fira dessa högtider som vi blir en aktiv del av den andliga verklighet som en wiccansk världsbild medför. När jag säger ”fira” menar jag inte heller att bara tänka på högtiden, Gudinnan och Guden, och kanske äta en god middag med några vänner eller pynta lägenheten lite. Jag menar att faktiskt utforma och genomföra en genomtänkt ritual.
Till skillnad från de ovannämnda vardagshandlingarna är en ritual en mycket specifik situation med ett entydigt religiöst/magiskt syfte. Själva poängen är just att i cirkeln skapa ”en plats mellan världarna”, något som ligger utanför den vanliga vardagen. För mig är detta själva kärnan i mitt utövande som Wiccan, det är här jag hittar den fasta punkt som jag sedan kan ta med mig i vardagslivet när jag går och handlar eller vandrar i skogen. Högtiderna blir som tydliga krokar att hänga upp min magiska verklighet på. Även om det krävs en del energi för att lägga ner den tid och ansträngning som behövs för att regelbundet genomföra högtids- och månritualerna är det väl värt besväret, eftersom kontakten med det Gudomliga med tiden blir så mycket starkare.
Som jag ser det är det här det absolut mest effektiva sättet att nå fram till en stabil närvaro av Wicca i tillvaron. Nyckeln är att fortsätta genomföra ritualer, så ofta man kan, även om det kan kännas jobbigt eller motigt ibland. Som med allt annat tar det tid att lära sig rituellt utövande, och bara man fortsätter att försöka utan att bry sig alltför mycket om resultat eller hur lyckad man känner sig i början så kommer det så småningom att leda till en större säkerhet och skicklighet, som i sin tur även gör alla de där små detaljerna i vardagen sedda ur ett wiccanskt perspektiv så mycket mer effektiva.
Om tiden mellan årshögtider och fullmånar känns för lång kan du förstås också fira nymånar och mörkmånar. Du kan se dem som tillfällen för enklare ritualer eller meditationer, där du kan fokusera på Gudinnan i förhållande till den aktuella månfasen, och koppla din egen situation till henne. Du kan ta det hela ytterligare ett steg genom att exempelvis göra dagliga/nattliga meditationer över den aktuella månfasen under ett helt månvarv, och på så sätt skapa en nära och medveten kontakt med månens cykler under en hel månad, samtidigt som du funderar över de olika fasernas koppling till ditt eget liv och världen i stort, och korrespondenser till årshjulets händelser. Det behöver inte ta så mycket tid varje dag, men kan hjälpa en hel del med närvarokänslan även när månaden är över. Ytterligare ett sätt att koppla rituell praktik till vardagslivet är att ha ett aktivt altare som du förändrar och dekorerar beroende på årstid, månfas och andra händelser i livet, och som leder tankarna till gudomarna varje gång du ser det under dagen.
Även om det kan vara svårt att ta sig tid bland alla andra aktiviteter tror jag det blir svårt att hitta tillbaka till ditt tidigare ”Wicca-jag” om du inte ser till att lägga ner den tid som ett aktivt ritualutövande kräver. Förhoppningsvis kan du hitta en fungerande balans mellan detta utövande och mer vardagliga handlingar, som ändå ger tillräckligt utrymme för allt annat i livet.
Jag har läst om ritualer på många ställen... och nu tror jag att jag fattat vad en ritual ”är”. Är det att man spelar upp som en pjäs, eller ett rollspel i en viss ordning, som för Halloween, då kan man ju visa hur sommaren tar slut och att dom ”döda/andliga” kommer fram för att slöjan mellan dom två världarna är väldigt tunn då? Är det en slags ritual/är det såna saker ritualer utspelar sig om (högtiderna)? Dessutom, vad är det för skillnad på en ritual och en ceremoni?
Delvis kan man säga att du har förstått det hela rätt. En ritual består av diverse symboliska handlingar. En del av dessa har praktiska syften i själva ritualen, som exempelvis att kasta cirkeln, för att skapa den magiska plats där ritualen äger rum, eller att rena denna med de fyra elementen för att förbereda den för det man vill göra i ritualen. Andra handlingar kan på ett förenklat sätt beskriva hur vi ser på förändringarna i naturen och hur vi ser på dem vid en aktuell högtid, som du skriver; att sommaren är slut vid Halloween (eller Samhain) och att slöjan mellan världarna är tunn. Dessa handlingar kan likna ett rollspel eller en pjäs, där de medverkande personerna i ritualen tar på sig olika roller, som exempelvis gudomar eller olika andeväsen, för att gestalta det man vill uppleva i ritualen.
Men en ritual är dessutom så mycket mer än ett rollspel. Man brukar beskriva den magiska cirkeln som ”en plats mellan världarna”. När vi kastar cirkeln skapar vi en plats som existerar både i vår vanliga, vardagliga värld och i en andevärld där vi kan få en direkt kontakt med gudomarna. En handling som utförs i denna cirkel är inte endast symbolisk, den har också en faktisk verkan både i ”vardagsvärlden” och andevärlden. Att till exempel genomföra en högtidsritual blir därför ett sätt att inte endast spela upp det som händer i naturen, utan att faktiskt aktivt delta i det som händer. En person som i Lughnasadh-ritualen spelar rollen av Kornguden som offras för den första skörden är på ett plan Kornguden, och inte bara en person som spelar en roll. På så sätt blir ritualen ett sätt för oss att komma närmare våra gudomar och uppleva hur de agerar i världen omkring oss.
Ritual och ceremoni betyder i stort sett samma sak. De flesta wiccaner kallar det vi gör i vårt religiösa utövande för ritualer, men om man vill kan man även kalla det ceremonier.
Jag vet att man kan bannlysa något, t.e.x. en sjukdom, genom att gräva ner en sten eller något liknande med sjukdomens namn på. Men det är ju för en själv... Så hur bannlyser man en sjukdom för någon annan?
Det finns massor av olika sätt att utöva magi, och jag brukar inte ge konkreta exempel på hur man kan utföra ett viss magiskt arbete eftersom utförandet beror så mycket på hur varje enskild person arbetar. Men om du brukar fördriva sjukdomar för egen del genom att gräva ner en sten med sjukdomens namn borde det väl gå bra att göra likadant med en sjukdom för någon annan? Den enda skillnaden bör vara att du på något sätt behöver binda den magiska handlingen, begravandet av stenen, till denna andra person snarare än till dig själv. Som jag ser det bygger magi oftast mycket mer på tydligt inriktad avsikt än på exakt vilken metod man använder sig av, även om denna också förstås spelar en viss roll. Så länge du har klart för dig vad du vill uppnå bör du själv kunna fundera ut en passande rituell handling.
För att bilda mig en uppfattning om Wicca, hur många högtider det finns, när de firas och så vidare har jag gjort en lista åt mig själv för att få en överblick över detta. Jag har kikat runt på lite olika sidor och har i vissa fall mötts av olika svar. I år (2010) har jag hittat två olika datum för Beltane (30 april och 1 maj) och för nästa år (2011) har jag hittat samma skillnad gällande Beltane för detta år samt även olika datum för Samhain (31 oktober och 1 november). Så jag undrar nu om du vet vilket som är "rätt".
Jag vet att det brukar sägas att det inte är jättenoga NÄR man firar om man t.ex. är upptagen på just det datumet, men jag skulle gärna vilja veta vilket datum man brukar fira. Dessutom, brukar dessa datum skifta eller är de fasta? Går de efter solen/månen eller är de ett fast datum så som t.ex. julafton?
De fyra ”mindre” högtiderna, Vårdagjämning, Midsommar, Höstdagjämning och Midvinter, är direkt kopplade till solens gång och kan därför skifta datum från år till år. Midsommar brukar exempelvis infalla antingen 20 eller 21 juni. Det enklaste sättet att ta reda på när de infaller ett visst år är att titta i en kalender.
De fyra ”större” högtiderna, Samhain, Imbolc, Beltane och Lughnasadh, är inte på samma sätt kopplade till astronomi, och ligger därför på fasta datum. Datumet för Lughnasadh brukar i stort sett alltid anges som 1 augusti, och Imbolc är alltid 2 februari, men Beltane och särskilt Samhain kan man se olika datum för. Det absolut vanligaste datumet för Beltaine är 1 maj, så det tycker jag känns mest ”rätt” för den högtiden. Vad gäller Samhain kan man se 1 november som Samhaindagen, där då 31 oktober blir ”Samhainafton”. Det verkar också som om de flesta väljer att fira just 31 oktober, lite som med julafton och juldagen. :) Eftersom Samhain är en högtid som handlar mycket om mörker och natt faller det sig naturligt med ett sent firande, och även om man då ser 1 november som den egentliga Samhaindagen kommer ett firande närmare midnatt 31 oktober att innefatta båda dagarna. Kelterna antas ha betraktat natten som början på dygnet, och Samhain som början på det nya året, så för mig känns det därför logiskt att fira på kvällen den 31:a. Så jag tycker själv 31 oktober känns aningen mer ”rätt” här.
Jag har lite frågor, lite problem. Det är såhär att jag har varit inne på området Wicca en massa gånger, men varje gång känns det... oseriöst och jag känner mig fruktansvärt dum… Dels så kan jag inte prata med någon om det, dels bor jag hemma med mamma och fyra yngre syskon - svårt att vara ifred. Jag känner att jag inte kan, men jag vill! Det känns konstigt att sitta och uttala ord och gudinnenamn, men jag har heller aldrig trivts med t.ex. böner i kyrkan. Kan man "tänka" besvärjelser och ramsor i huvudet i stället för att säga dom högt? Dessutom drabbas jag av ångest hela tiden, eftersom det känns som om jag sviker mig själv när jag inte kan utföra ritualer, meditera eller på annat sätt arbeta på min andliga energi. Ändå kan jag inte låta bli att hela tiden hamna här igen. Jag vet inte vad jag ska göra?
Jag tror det är viktigt i början att se Wicca som något man utforskar och provar sig fram i, snarare än något som måste fungera perfekt med en gång. Det är helt naturligt att känna sig dum ibland när man utför ritualer, särskilt just i början, eftersom hela situationen är så annorlunda och handlar om något som vanligtvis betraktas just som konstigt eller ”overkligt”. Det är svårt att släppa den där kritiska blicken, där man ser sig själv utifrån och tänker ”vad håller jag på med egentligen?”. Jag hade själv samma problem i början av min utveckling som wiccan. Jag löste det genom att tänka ungefär ”det är möjligt att det här inte alls är verkligt och bara händer i mitt eget huvud, men det känns bra och jag vill gärna utforska det mer, så det kan inte skada att bete mig som om det händer på riktigt, och se vad det leder till”. På det här sättet kunde jag skaffa mer praktisk erfarenhet och gradvis bli mer säker i mitt utövande, utan att behöva fundera på vad som verkligen hände hela tiden. Se det som att du utforskar en möjlighet, snarare än att du tror på en absolut sanning. Och det är helt okej att tänka orden i huvudet i stället för att uttala dem högt, så länge du känner att det funkar för dig själv.
Försök att se ditt utövande som en långsiktig process snarare än ett tvång eller något du måste ”bli klar med” så snart som möjligt. Att du ”hamnar här igen” hela tiden tyder på att du har en uppriktig längtan efter de upplevelser som Wicca kan ge. Du har hela livet på dig att utforska den här religionen. Gör så mycket du kan och känner dig bekväm med just nu, med hänsyn till hur svårt det kan vara att få vara i fred hemma. Ett bra sätt att hålla igång en religiös aktivitet om man inte har möjlighet att utföra ritualer kan vara just regelbundna meditationer, men det är viktigt att du gör dessa just för att du vill själv, och inte för att du känner att du måste. Jag antar att du kommer att flytta hemifrån och få mer eget utrymme så småningom? Även om det kan kännas avlägset just nu, kom ihåg att du kommer att kunna ägna dig mer åt religionen i framtiden, och försök hämta kraft och lugn i den vetskapen.
Ett bra ställe att prata med andra om Wicca kan vara internetforum som Svenska Wicca. Att delta i diskussioner om religionen är också ett sätt att känna att man är del av en större gemenskap, trots att man inte har någon att prata med i sin omgivning.
1. Skulle du säga att er religion är egalitär? Behandlas alla lika?
2. Vilka är levnadsreglerna? Krävs det att man lägger mycket tid och pengar på att fullfölja normerna?
3. Styr Wicca individens liv?
1. Ja, Wicca bygger på uppfattningen att alla människor är lika mycket värda. När man vänder sig till Gudinnan och Guden betraktas dessa som lika viktiga för hur världen fungerar, och denna jämlikhet återspeglas även i synen på kvinnor och män i religionen. Inom ett coven kan en viss gradering sägas förekomma utifrån initieringsgrad, men det handlar då om att personer med högre grad tar ett större ansvar på grund av mer erfarenhet, snarare än att de betraktas som mer värda. De allra flesta coven bygger sitt beslutsfattande på någon form av konsensusmodell, i största möjliga utsträckning.
2. Den enda egentliga ”regel” som finns är the Wiccan Rede, det wiccanska Rådet: Om det ingen skadar, gör som du vill. Detta är just ett råd snarare än en regel, som var och en själv måste tolka, och som bygger på personligt ansvar. Du kan läsa mer om det här. Som enskild wiccan, solitär, lägger man precis så mycket tid och pengar som man själv vill på religionen. Det handlar inte om att följa några normer. Om man går med i ett coven är man tvungen att lägga ner den tid som krävs för att närvara vid högtider och eventuella diskussioner eller föreläsningar. Man brukar dela på praktiska kostnader som för ritualprylar som ljus och rökelse, för mat och kanske att hyra en bil om man vill åka någonstans för att fira en högtid, men i övrigt kostar det inget att vara wiccan. Det anses i allmänhet oetiskt att ta betalt för covenutbildning.
3. Det beror på vad man menar med ”styr”. Syftet med Wicca, som jag ser det, är att få kontakt med det Gudomliga, med naturens och världens gång, och leva ett tillfredsställande liv. Det bästa sättet att uppnå detta är att regelbundet utföra ritualer och fira årshögtiderna, vilket också innebär att man i någon mån måste planera sitt liv kring dessa högtider. En wiccansk livssyn brukar också innebära någon form av miljömedvetenhet, vilket inverkar på vardagslivet exempelvis genom att man handlar ekologiskt och försöker leva så miljövänligt som möjligt. Men det finns ingenting i Wicca som säger att man måste avskärma sig från den ”vanliga” världen, ta avstånd från icke-wiccanska vänner eller förändra sitt liv på något annat sätt. Snarare är det nog så att varje wiccan utövar religionen olika beroende på hur hennes eller hans liv ser ut. Wicca är en religion som i stor utsträckning kan anpassas efter individens behov; livet styr över Wicca, snarare än tvärtom.