Wicca - en introduktion

Det är svårt att ge en kortfattad beskrivning av Wicca eftersom det är en så mångskiftande religion, men här är i alla fall ett försök. För mer utförliga beskrivningar av varje del, se länkarna till vänster.

Wicca är en nyhednisk (eller neopaganistisk) naturinriktad religion. Utövarna kallas wiccaner. De vänder sig till en kvinnlig och en manlig gudomlighet, som helt enkelt brukar kallas Gudinnan och Guden. Dessa betraktas som jämställda och lika viktiga, även om vissa wiccaner kanske riktar sig mer till just Gudinnan. Många tror dessutom på en mängd olika namngivna gudinnor och gudar, som exempelvis Morrigan och Lugh från den keltiska gudavärlden, eller Oden och Freja från den nordiska.

Wiccaner firar åtta årshögtider, som är kopplade till solen och årstiderna: Samhain, Midvinter, Imbolc, Vårdagjämning, Beltane, Midsommar, Lughnasadh och Höstdagjämning. Dessutom firar man månhögtiderna: framför allt fullmåne, men även nymåne och mörkmåne.

Wiccaner utövar magi, framför allt med ett rent religiöst syfte i ritualer som exempelvis de vid årshögtiderna, men även för mer praktiska ändamål, som helande, spådom eller att hitta ett jobb. Övertygelsen att magi existerar och fungerar är en grundläggande del av Wicca, även om olika utövare kan ha olika åsikter om exakt hur magi fungerar.

Wicca är inte en missionerande religion. Wiccaner tror inte att de äger någon sorts slutgiltig sanning om hur det Gudomliga eller världen fungerar, och erkänner andra religioner som lika mycket värda. Det som är rätt för en människa behöver inte nödvändigtvis vara rätt för en annan. Var och en måste hitta sin egen väg, och Wicca är bara en av många.

Wiccaner tror inte heller på något absolut ont eller gott. Det finns ingen djävul inom Wicca, lika lite som det finns en odelat god gud. Allting, gudomar, människor och världen omkring oss, rymmer både positiva och negativa krafter, ljus och mörker, liv och död. Negativa saker är en nödvändig del av livet på samma sätt som positiva, och det är upp till var och en att ta ansvar för sina egna handlingar utan att skylla på någon utomstående ”ondska” eller liknande.

Wiccaner försöker leva efter ”the Wiccan Rede”, ”det wiccanska rådet”: ”An' it harm none, do what you will”, vilket på svenska blir ungefär ”Om det ingen skadar, gör som du vill”. Detta är ingen regel, utan just ett moraliskt råd. Det är upp till varje wiccan att själv ta ansvar för sitt handlande, och utifrån sin förståelse av det här rådet försöka leva utan att skada någon (inklusive sig själv) så gott det går. Det är förstås omöjligt att leva helt utan att orsaka skada, och det handlar därför snarast om en personlig målsättning, med syftet att skapa ett så fungerande samspel som möjligt mellan alla människor, djur och vår omvärld.